Men ge något då
Kategori: Psykos
Offra något så han kan få något tillbaka!
Är du så snål? Kan du inte ens tömma en pytteliten del av dig själv så han kan få känna sig lite uppskattad?
Varför så rädd för att ge en del av dig själv? Du kommer inte ta slut, du finns kvar även om du skulle öppna dig lite och dela med dig av det där fina som finns inuti, för det är faktiskt fint, du är fin någonstans där inne… (Kanske…)
Du slutar inte existera för att du låter någon annan se en liten del av dig! Det fina inuti dig är du, det är ditt och kommer aldrig lämna dig. (Det skulle kunna vara så…)
Du kan väl åtminstone säga något fint till honom? Något som gör honom glad… Eller?!
Men nej, hon är tyst. Som vanligt. Ögonen är tårögda och hon sluter sig ännu mer. Hon är värdelös, kommer alltid vara. Och livrädd. Hon, den där som alltid hittar sätt att slå på sig själv.
Men fortsätt slå då! Du, du vidriga! Du är vidrig!