Låt dig inte luras av det ansikte jag visar
jag har tusen masker men ingen av dom är jag
jag ger dig intryck av att vara säker
att självförtroende är mitt namn
och kyligt lugn mitt agerande
att jag inte behöver någon
men tro mig inte
djupt där nere dväljs mitt verkliga jag
i förvirring, i fruktan, i ensamhet
därför skapar jag en mask att gömma mig bakom
för att skydda mig mort de blickar som vet
men just en sån blick är min räddning
det betyder
att om den åtföljs av accepterande
då åtföljs den av kärlek
det är det enda som kan befria mig
från de murar som jag byggt åt mig själv
jag är rädd för att djupast inne inte vara någonting
att jag inte alls är något att ha
att du ska stöta bort mig när du upptäcker det
så börjar paraden av maskeringar
ständigt småpratar jag med dig
jag berättar allt som inte betyder något
men ingenting om det som betyder allt
vad som ropar inom mig
var snäll och lyssna noga
och försök höra vad jag inte säger
jag skulle vilja vara äkta och spontan
och mig själv
men du måste hjälpa mig
du måste räcka ut din hand
varje gång du är snäll, vänlig och uppmuntrande
varje gång du försöker förstå
för att du verkligen bryr dig om
då börjar mitt hjärta få vingar, mycket spröda, men vingar
med din känslighet, sympati och förmåga att förstå
är det endast du som kan befria mig
från min skuggvärld av osäkerhet
från övergivenheten i mitt fängelse
det kommer inte bli lätt för dig
ju närmare du kommer
desto blindare slår jag kanske tillbaka
men jag har hört att kärleken är starkare
än tjocka murar
och däri ligger mitt hopp
jag ber dig
försök riva dessa murar
med fasta händer men med varsamma händer
för ett barn är mycket känsligt
vem är jag kanske du undrar
jag är varje man du möter
jag är varje kvinna du möter
jag är även du själv!
Bloggadress: http://vikzan.spotlife.se